Søk Meny Lukk
Lukk
Av: Victor Josefsen Intervjuer 13. februar 2021

Statues: Engasjert indiepunk fra Norrland

– Punken har alltid vært der i form av den energien som finnes i stilen. Uansett musikalsk innretning har vi alltid spilt den med punkenergi. I dag har vi gått tilbake til punken, aller mest den amerikanske fra tidlig 80-tall. Det føles som om vi har funnet vår oppskrift med 90-tallsindie blandet med 80-tallspunk, forklarer Johan Sellmann gitarist og vokalist i Statues, som er aktuelle med albumet «Holocene» på Lövely Records.

Tekst: Jan-Olav Glette / Foto: Pressebilder

Med «Holocene» leverer den rutinerte kraft-trioen fra Umeå en slagkraftig, vital skive som får hjertet til en fans av 1990-tallets indierock til å pumpe raskere: Jeg blir oppriktig engasjert og oppspilt av de melodiøse, taggete og intense låtene.

Det er på ingen måte bare nostalgi over en tapt tid. Statues er definitivt til stede i samtiden med sitt engasjerte oppgjør med et stadig mer atskilt samfunn, egoisme, Trump og oppmuntring til å tenke mer over klima- og miljøvern. De leverer noen av sine aller beste låter i det hele tatt.

Venner av deres tidligere band Starmarket og Kevlar, og de som har hatt utbytte av den siste skiva til Bob Mould, anbefales på det sterkeste å ta seg en lytt.

Her kan du få litt innsikt i den inspirerte andre skiva med Norrland-bandet av batterist Magnus Öberg og gitarist og vokalist Johan Sellmann, og deres syn på den dystopiske tidsalderen vi er inne i.

Hvordan og når oppdaget dere musikk og hva var det som gjorde dere så lidenskapelig opptatt av den?

J: Jag upptäckte musik genom den lilla skivsamling som fanns hemma. När jag fick handla Kiss-skivor («Destroyer», «Dressed to Kill» och «Love Gun») så fastnade jag hela tiden framför skivspelaren och det gör jag än.

Når begynte dere selv å spille og hva var det som fascinerte med den måten å uttrykke seg på?

M: Hela min familj har alltid spelat musik så det var naturligt att bara haka på, jag tyckte trummor var en kul grej men det var inte förrän jag började spela till skivor som det blev riktigt kul. Jag satt ofta och spelade till Ramones-plattor i min källare. Senare kom jag in på trashmetal och startade mitt första band Apotheosis, sen var jag fast. Bara grejen att det gick, och att det lät som något var häftigt.

Hvorfor ble henholdsvis gitar og sang, bass og trommer deres instrumenter?

J: Jag fick inte plats i musikskolan så jag fick en akustisk gitarr som jag misshandlade tills det började lossna. Sången var aldrig naturlig, det var bara för att ingen annan ville sjunga. Calle snodde en bas 1990:) Magnus hade tidigt trummor i källaren.

Hvor opptatt er dere av spesifikke instrumentforsterkere, pedaler eller mikrofoner?

M: För mig har inte spelat så stor roll. Jag har favorit trummor, men det har egentligen inget med Statues sound att göra. Jag gillar gamla trummor, tunna stommar med mycket sjung, jazziga grejer.

Hvorfor punk og indierock?

J: Punken har alltid funnits där i form av den energi som finns i stilen. Oavsett musikalisk inriktning har vi alltid spelat den med punkenergi. Idag har vi hittat tillbaka till punken, främst den amerikanska från tidigt 80-tal. Indierocken från 90-talet var otroligt viktig då. Det mesta annat var dåligt tyckte vi och det är kanske den stil som hängt med längst tid. Vi kan den utan och innan och det känns som vi hittat vårt recept med 90-talsindie blandat med 80-talspunk.

Hva var det som gjorde punk, indie og D.I.Y. til en så stor greie i Norrland og Umeå spesielt?

M: Kanske för att det inte fanns så mycket här uppe. Det var mest tråkiga coverband, blues osv. Det var en handfull band här uppe i Umeå som var avgörande för att dra med sig andra band och skapa en scen, jag skulle säga att band som Meshuggah, Refused, Komeda och även Blithe var nån slags grund i Umeå under en lång period. Det var band som visade att man kunde komma ut från Umeå och göra saker internationellt.

Hva har dere fått tilbake fra punken og undergrunnsscenen?

J: Vi har alltid varit bra på att driva på och göra saker själva om det inte händer något från andras håll. Tidigt 90-tal tryckte vi upp egna kassetter och senare 7”-singlar. Vi har alltid hittat nätverken i punk- och hardcorescenerna och då har det varit lättare att hitta ställen att spela på. Idag spelar vi in det mesta själva och låter vår producent Christian Ramirez sköta resten, vilket han gör på ett lysande sätt.

Hvordan skiller Statues seg fra andre band som dere har vært med i, som Starmarket, KVLR og The Vultures, med tanke på musikalsk tilnærming og bandkjemi?

M: Det är främst en annan inställning till musikskapandet. Det är friare, roligare inte lika mycket blodigt allvar. Vi gör Statues enbart för att vi tycker det är kul. Vi ger Statues tid i våra liv enbart för att vi tycker det är kul.

Fortell om hverandres musikalske styrker og hvilke roller dere fyller i Statues.

 Johan Sellman (sång, gitarr)
J: Jag skriver alldeles för många låtar. Ofta många halvdana istället för få riktigt bra. Det är där de andra kommer in.

Calle Svedjehed (bas)
J: Calle spelar bas på ett mycket drivande sätt. Han är extremt snabblärd och tillför mycket energi i vår musik.

Magnus Öberg (trummor)
J: Magnus är en intensivt, hårtslående trummis som är grym på att knyta ihop det vi gör. Han är bra på att se helheten inför en skiva.

Hva har det å si at dere kjenner hverandre så godt og har spilt så lenge sammen?

M: Det är främst jävligt skönt. Vi vet hur vi spelar, vad som funkar och inte funkar. Det är nog därför vi är så effektiva också. Vi repar aldrig mer än 1 timme, det behövs inte. Saker sitter ganska direkt. När låten är klar så är den klar, vi går inte tillbaka och pillar i saker.

Dere har også noen kule gjester med på skiva.

J: Per Stålberg (Pablo Matisse, Division of Laura Lee), sång «Cardiac Arrest». Vi har alltid gillat det Per gör med olika band från 90-talet till idag. Pablo Matisse är inte helt olika Statues, fast med den skillnaden att de spelar indieinfluerad punk/hardcore. Vi träffade honom när Pablo spelade i Umeå, och då fick vi med honom till replokalen. Han hjälpte oss även att få ljud i mikrofonerna:)

J: Kate Breineder (Soviac), sång «Lockdown». Vårt förra band KVLR spelade en del med Soviac och vi har alltid gillat Kates röst. Hon spelade in sången i tron att hon skulle köra och att jag skulle sjunga lead, men det kände bättre att plocka fram hennes röst som leadsång.

J: Per Nordmark, perkusjon. Per har ju spelat trummor i många favoritband såsom Breach, Fireside och nu senast med Christian Kjellvander. Per DJ:ade i Umeå och kom till vår replokal dagen efter sitt set för att lägga percussion på flera av skivans låtar. Han gjorde inga omtagningar, like a pro.

Hvorfor valget av albumtittelen «Holocene» (den nåværende geologiske fase, post-istiden) og hva vil dere artikulere med den?

J: Det var ingen homage till Bon Iver, även om han är bra. Grundidén till skivomslaget var att göra en topografisk karta med mycket rött på för att indikera att det håller på att braka. Tyvärr hann ett annat band före med den idén och vi kunde ju inte döpa den till något mer pandemiskt precis när Covid-19 kom. Så titeln fick stanna. Nästan alla låtar handlar om undergång och eventuell nystart, så därav era-tanken.

Hvor interesserte er dere i geologi og klimakrisen/miljøspørsmål?

M: Vi håller koll på vad som händer men vi är inte aktivister på något sätt. Jag tror det är lite som i «The Day the Earth Stood Still». Människan kommer fortsätta göra kaos med världen tills det är precis på gränsen till alldeles kört eller total undergång. Då kommer riktig förändring kunna ske. Tyvärr.

Det er også en låt som heter «Ending the Holocene» og albumomslaget illustrerer noe som kanskje kan minne om et virus. 

J: Den låten handlar om en undergång, fast på samma sätt en nystart. Det går inte att behandla jorden på det sätt som man gör nu. Det är alltså en hoppfull text snarare än en deppig, dystopisk sådan, även om bildspråket är mörkt. Det är dags att ta gemensamt globalt ansvar för att rädda världen (om den nu låter sig räddas). Allt skrevs pre-corona, men samtidigt blev skivan på många sätt profetisk. Omslaget ser ju i alla ut som ett virus som tränger sig på.

Joel Dunkel har gjort albumomslaget. Fortell om ham, hvorfor dere har valgt å samarbeide med Joel og deres samarbeid.

M: Joel är en av mina bästa kompisar och vi har alltid samarbetat med massa olika saker. Jag gillar hans sätt att tänka, han är fri i tanken och styrs inte av trender. Han är en grym illustratör och grafiker och väldigt idéstark.

Her er noen stikkord som jeg vil at dere skal si litt om deres forhold til og hvordan de kan si noe om Statues og «Holocene».

J&M:

Enkelhet – Vi har valt att göra korta låtar utan transportsträckor.

Melodiøsitet – Många av våra demos är väldigt poppiga. Men oftast brukar dessa låtar få stå tillbaka till förmån för de som är lite skevare. Efter första skivan lyckades vi hitta ett sound som vi håller någorlunda.

Dissonans – Tidigare kunde vi skriva låtar som hade vild dissonans. Idag är den mer beräknad. Ibland hör jag inte ens dissonansen eftersom öronen har vant sig så mycket. En viss mån dissonans tycker jag är viktig, för vårt band i alla fall.

Harde trommer – Kan vara kul och bra. Jag gillar våldsamma trummor, Trail of Dead är bra på att nå dit.

Intrikate riff – Vi har ganska enkla riff. Men kanske den omstämda gitarren gör att det låter krångligt? I så fall har vi lyckats bra.

Støy – Stök och energi är mycket viktigt för oss. Kanske ännu viktigare i 40-årsåldern.

Post-hardcore –  Det mesta som kallas post-hardcore från 90-talet tycker jag var sådär. Undantaget är Dischordbanden som lyckades utmärkt. Men när det närmar sig metal tycker jag det mesta är rätt tråkigt. Metal är mycket bra, men jag hör den helst utan finsång på refrängerna. (J).

Indie – Ganska spretigt.

Emo – Ganska tråkigt.

Hüsker Dü/Sugar/Bob Mould – Gudfadern.

Quicksand/Jawbox/Jawbreaker – Om det här är post-hardcore så är post-hardcore bäst..

Archers of Loaf – Fantastiska, eget melodispråk.

Superchunk – Grym energi och riktigt bra refränger.

Beezewax – Borde vara mycket större. Ett av mina favoritband (M).

Folklore, massehysteri – Trumpism.

Ukjente trusler – Okända hot kommer alltid att få folk rädda och arga.

Den hvite mannens privilegier/rasisme/ekstremisme – Vidrigt.

Donald Trump – Vår tids farligaste man.

Egoisme – Sjukdom.

Myndighetskontroll – Här behövs det kanske mer i vissa fall. Vi borde förstatliga skolan och sjukvården för att se till att alla i samhället får samma möjligheter till vård och skola.

Chemtrails – Psykos.

Motstand – Ungdom.

Forurensning – Ending the Holocene

Skatteunndrag-selskap – Fängelse.

Hvordan synes dere at musikkscenen og musikklimaet har endret seg siden dere begynte med Starmarket på 1990- og 2000-tallet sammenlignet med nå?

M: Det är stor skillnad. Nuförtiden ser nya artister sitt band som en potentiell karriär. Den yngre generationen är slipade affärsmän med F-skattsedel, marknadsföringsplan, pr-plan osv. Skulle aldrig ge sig ut på turné under samma förhållanden vi turnerade under på 90-talet, dom skulle heller inte palla. Dom skulle ställa in turnen efter dag 1 för att dom inte tjänade tillräckligt med pengar.

Hvordan er musikkscenen i Umeå her og nå. Hvilke artister bør vi følge med på?

M: Den är helt ok. Inget att jubla över dock. Det finns band i umeå som tex Duschpalatset och Warchild.

Dere virker å ha et godt fotfeste hos publikum i Tyskland. Hva er det som gjør at deres musikk fungerer så bra der?

M: Jag tror mycket handlar om att KVLR och Starmarket turnerade mycket i Tyskland. Sen har vi haft en bra pr-backning från Cargo Records, dom har verkligen gjort ett superbra jobb. Storpublik har vi nog inte men dom flesta av våra lyssnare finns i Tyskland. Kärleken är ömsesidig.

Hvilket forhold har dere til Norge og nordmenn?

M: Norge är typ drömlandet. Fantastisk natur. Sjukt bra fiske. Sen har Norge både Beezewax och Motorpsycho som vi lyssnar mycket på. Vi har spelat väldigt lite i Norge. Vi var aldrig där med KVLR, men med Starmarket besökte vi massa städer, dom jag minns mest var Moss, Bergen och Oslo. Vi vill spela i Norge asap!

Så når kommer dere og spiller live for oss?

M: Vi kommer direkt nån bokar oss. Vi skulle gärna spela ihop med Beezewax i Norge.

Fortell  om deres plateselskap.

Lövely Records – Drivs av Kaj och Patrik, två riktiga eldsjälar som inte gör det för pengarna. Dom är musiker själva och spelar i band. Det är som 2 bra polare bara. Vi är jätteglada över att jobba med dom.

Crazysane Records – Gjorde ett toppenjobb med vår debutskiva i tyskland.

Hvordan har dere blitt påvirket av nedstengingen áv samfunnet og covid-19-tiltakene?

M: Dom flesta jobbar hemifrån och blir långsamt galna skulle jag säga. Vi behöver ett socialt liv, annars kan man lika gärna bo ute i skogen, det är helt menlöst att bo i en stad under en lockdown.

Hvilket forhold har dere til lavkapasitetskonserter og live-streams?

M: Väldigt lite än så länge, vi har gjort en handfull livestreams och spelningar för 50 pers. För oss är det samma-lika, det spelar ingen roll egentligen hur många som kommer på spelningen, vi kör på som vanligt ändå.

Femten låter som har påvirket Statues.

Chavez – Break Up Your Band

Vet inte om vi har så mycket start/stop i våra låtar, men den här är ju den bästa start/stop-låten.

Unwound – Corpse Pose

Triomagi.

Wipers – Over the Edge

Ös och hooks.

Drive Like Jehu – Bullet Train to Vegas

Energin.

Polvo – Tragic Carpet Ride

Indiegitarrens patient zero.

Superchunk – Precision Auto

Fantastisk låt med ambulansgitarr.

Mission of Burma – That’s How I Escaped My Certain Fate

Arselrens.

Hüsker Dü – Eight Miles High

Har ett grymt driv och fantastiskt 80s gitarrljud.

Archers of Loaf – Lowest Part is Free

Energin här är svårslagen. Sjörövar indierock.

Fugazi – Repeater

Riktigt bra och vild låt som alltid inspirerar till mera kaos.

Dinosaur Jr. – The Wagon

Perfekt symbios av pop och ett hårdare anslag.

Sonic Youth – Teen Age Riot

Den perfekta låten.

Afghan Whigs – Debonair

Hade inte hört nåt riktigt liknande när den släpptes. Lifelong fanLöve.

 

Statues – Holoscene (2020)

 

Statues – Adult Lobotomy (2018)

 

 

 

 

Her kan du søke etter og låne musikk, bøker, tegneserier og noter i Deichmans katalog

Legg igjen en kommentar

Din e-postadresse vil ikke bli publisert. Obligatoriske felt er merket med *

Abonner

Oppgi din e-postadresse for å abonnere på dette nettstedet og motta varsler om nye innlegg via e-post.